Det är något ytterligt tillfredsställande med att baka bröd. Det kan vara kombinationen tid att göra det och att skapa något med händerna som snart kan avnjutas av hela familjen. Att familjen sen uttrycker sin uppskattning gör ju bara att det är tillfredsställande ytterligare en gång!
Idag bakar jag både bröd och pizza, dubbelt gott!
Under påskhelgen har jag och fialotta varit påskkärringar, men bara Fialotta förevigades:
Ha en riktigt fin påskhelg!
En överraskning väntade på mig när jag kollade min e-post, jag har fått ett award av Humlans Lott! Jag blir så överraskad, tacksam, glad, förvånad och faktiskt lite stolt också! Stort tack, detta gjorde min dag!
I awarden ingår att jag ska berätta sju saker om mig själv och sedan skicka awarden vidare till 15 stycken bloggare som jag inspireras av.
Om mig:
Och så ska jag lämna awarden vidare till andra fina bloggare väl värda ett besök, jag tar fem åt gången:
Ha en bra dag allihopa!
Tänk vilka grejjer jag ibland hittar när jag egentligen letar efter något annat i mina gömmor! Den här gången hittade jag ett helt gäng vimplar färdigsydda och allt, men inte vända eller ihopsydda! Ett projekt att slutföra helt enkelt.
Det var enkelt, så här gjorde jag:
Så här är det ofta med mig, jag har så många idéer jag vill testa och ibland är det bara en teknik jag sett och blivit nyfiken på, så är det med detta projekt som du kommer att få se mer av framöver:
De flesta projekten slutförs direkt, men det händer också att annat kommer emellan eller så räcker tiden helt enkelt inte till. Hur det var med vimplarna vet jag inte, men nu har jag slutfört, och det gillar jag!
Tänk om vi kunde byta skor för en dag, eller kanske snarare för en vecka, en månad eller ett år. Kvinnor och män då alltså. Det revolutionerande skulle kunna vara att vi sannolikt skulle upptäcka att alla är människor, individer och samtidigt en del av en social kontext. Att den sociala kontexten begränsar både män och kvinnor på ett sätt som inte är önskvärt.
Jag blir förfärad över att det finns män som fortfarande tycker att det offentliga rummet bara är för män, kvinnor gör sig icke besvär, som näthatar och hotar. Män som fortfarande tycker att det är självklart att det är kvinnorna som ska vara hemma med barnen och därmed får acceptera en lägre lön. Det finns väl ingen bättre kompetensutveckling än att få barn? Multitasking, hantera sömnbrist, alltid tillgänglig, det är ju fantastiskt egentligen, men näst intill ingen arbetsgivare ser det ju så…
Jag funderar över det som min man försökte inpränta under de år jag vägrade ha rosa på mig. Han menade att problemet inte nödvändigtvis är varför kvinnor och män gör olika val (även om jag fortfarande menar att valen vi gör huvudsakligen är socialt och inte biologiskt betingade) utan varför sysslor och arbeten som huvudsakligen sköts av kvinnor värderas lägre. Han menar att om färgen rosa, ta hand om barn, sköta om äldre, laga mat, pyssla (män fixar och donar) med mera som traditionellt skötts av kvinnor värderades lika högt som det männen gör, säger, tycker och gillar så skulle ojämlikheten försvinna. Fler män skulle kunna och våga välja traditionella kvinnoyrken därför att det skulle inte vara ett ”nerköp” socialt och ekonomiskt. Han har en poäng, min käre make.
Jag tycker det är skrämmande att vi inte kommit längre, att många blundar för att det finns ojämlikhet alternativt tycker att den inte är ett problem. Tänk om det kunde vara så att i hälften av hemmen tjänade kvinnan mer än mannen i familjen (om nu familjen har den konstellationen) och att det faktiskt inte ens skulle vara konstigt. Varför ska normen vara att mannen ska tjäna mer och försörja familjen, jag trodde ju i min naivitet att vi, jag och min man tillsammans försörjer vår familj. Att det vi tjänar tillsammans gör det möjligt för oss att bo och äta bra, åka på semester ibland mm.
Jag fascineras också över att mannen i många sammanhang är normen. Inom sjukvården har mycket forskning gjorts på män, kvinnorna har sedan ansetts vara en mindre kopia av mannen. Sedan har det visat sig att detta antagande inte alltid stämde. Jag hoppas det blivit bättre på den här punkten.
Inom arbetslivet är också mannen norm, eller snarare bilden av hur en man är och ska vara. Tänk så begränsande för männen också!
Förresten är det mina nya fina kängor från In My House på bilden!
Efter en vecka i Sälen med finfin skidåkning är huset nu snart röjt från vantar, halsdukar, skidhjälmar, skidglasögon och allt annat vi hade med oss. Tvättberget minskar så sakteliga.
Då pysslandet gått på välbehövligt lågvarv så bjuder jag istället på snötrollen som Fialotta och granntjejerna gjort på baksidan. Jag tog kort på dem så vi kan njuta av dem även efter att de töat bort!
Hur har din jul varit?
Jag gjorde det!
För ett tag sedan fick jag en fråga om jag kunde tänka mig att prata på en spridningskonferens för ett EU-projekt som genomförts i Örebro län. Klart jag sade ja! utan någon större tanke på hur många som kunde tänkas komma och lyssna… Nu har jag gjort det, och som tack fick jag den här söta flaskan med vinäger! Några från min arbetsplats som var där tyckte att jag gjorde det bra, tack!
Nåväl, idag har jag skottat snö, plockat in cyklarna i garaget, tagit in dynorna från uteplatsen och lite annat. Bland annat har jag tagit upp ett UFO – unfinished object – som jag hade gömt undan. Ledtråden på vad det är får bli bilden nedan:
Fialotta funderade över vad vi ska ge morbror Anders (hennes morbror alltså) i julklapp. Så en morgon när vi ska ut genom dörren säger hon ”Jag vet vad vi kan ge Anders i julklapp!” ”Jaha, vad då?” säger jag. ”En resa till Hawaii!” säger hon, ”…ja, men det är nog lite för dyrt, det kostar ganska mycket att åka till Hawaii” svarar jag. Hon funderar lite till och så säger hon ”Men vi kan ge honom en motorcykel!”.
Tänk om jag också kunde tänka så helt utan begränsningar!
Själv har jag virkat cirklar med något som liknar stjärnor i. Vet inte vad jag ska ha dem till, har du något förslag?
Jag gillar det som inte är perfekt även om jag kanske kan vara väldigt självkritisk. Ibland blir jag frustrerad över att det inte blir som jag vill, men då gäller det att komma ihåg det min kloka make brukar säga – perfekt är ointressant.
Det är konstigt, jag fascineras av att en del bilder jag tar är så dåliga men ändå har något bra i sig, det gäller bara att se det som är bra. Det jag gillar med den här bilden, som är ett exempel på när det inte är toppenbra, men jag tycker ändå att det blev bra på något konstigt sätt är att den visar vilken action det var under deras konsert, att det var liv och rörelse. Det gillar jag. Trots att det inte är skärpa någonstans…
Jag blir så glad när du som hälsar på skriver en liten hälsning. Att just du tar dig tid att hälsa på här och skriva några tankar om det jag skriver och visar värmer i hjärtat.
Just nu känner jag att energin inte är på topp och ibland blir jag stressad när jag tänker att jag ”måste” hinna blogga. Därför kommer mina inlägg kanske bli lite mer sporadiska under tiden som jag samlar tankarna och funderar över hur jag vill att mitt bloggande ska fungera i framtiden.Eller så blir det mer spontanbloggande, vi får helt enkelt se!
Jag hoppas du har överseende med detta och fortsätter hälsa på här, och kom ihåg – det är jättekul att du hälsar på här, det tycker jag verkligen!
Tänk att få sitta med goda vänner och dricka glögg och skojja och barnen leker och allt är sådär idylliskt som det faktiskt händer att det är! Det skulle vara väldigt trevligt. Dagens tema hos Fabriken är glöggfest, kika in och se andras bidrag till temat. Själv ska jag njuta av en mugg lättglögg (det är trots allt vardag imorgon också) och en pepparkaka eller två.